Jag vill inte dö jag vill bara inte leva

Jag vill inte dö jag vill bara inte leva ljudbok är Ann Heberleins kraftfull självbiografi om att leva med bipolär sjukdom. Boken kom ut 2009 och blev snabbt en berömd ljudbok som nådde många människor (verkligen många). Ann Heberlein är teologie doktor och forskare som valde att öppet skriva om sitt inre mörker. Trots framgång i karriären och familjen kämpade hon dagligen med tankar på självmord. Den här boken bryter tystnaden kring ett ämne som många skäms över.

Ann Heberleins berättelse om bipolär sjukdom

Ann Heberlein är inte bara en författare hon är också journalist och etikforskare. Hon beskriver sin sjukdom ärligt och utan filter, helt enkelt. Bipolär sjukdom typ 2 betyder för hennes del en evig pendling mellan två extremer. Dagen kan vara fullständig hopplöshet, nästa dag en overklig euforisk känsla. Hennes bok handlar om det svåra mellanrummet där hon varken vill dö eller leva riktigt.

Från bok till scen och ljudbok

Heberleins ord blev så kraftfulla att de dramatiserades till en monolog. Åsa Lindholm skrev scenversionen som urpremiärdes 2010 på Göteborgs stadsteater. Lisa Lindgren spelade huvudrollen. Senare framfördes verket på Dramaten i Stockholm med Melinda Kinnaman. År 2020 lanserades ljudboken med skådespelerskan Marie Richardson som röst. Nya format nådde nya läsare och lyssnare överallt i landet.

Varför denna bok väcker viktiga samtal

Bipolär sjukdom är fortfarande tabubelagt i Sverige. Många skäms över sitt tillstånd och tystnar helt. Heberlein bryter denna tystnad genom sitt djärva beslut att berätta sanningen. Expressen skrev att verket är "delat lidande och delat liv". Den filosofiska och poetiska texten hjälper läsare att förstå hur psykisk sjukdom verkligen känns. Det är en öppning för samtal som samhället länge behövde.

Heberleins senare tankar om sitt beslut

År 2011 gav Heberlein ut en ny bok kallad "Ett gott liv". I denna text reflekterar hon över sitt första verk. Hon säger att hon befann sig i ett "psykotiskt tillstånd" när hon skrev första boken. Detta väcker viktiga etiska frågor. Bör människor skriva om svåra sjukdomar när de är mitt inne i krisen? Var går gränsen mellan terapi och självutlämnande?

Heberleins utveckling visar något större. Det handlar om hur vi delar våra liv online och i offentligheten. Hennes två böcker tillsammans berättar en komplicerad historia om sjukdom, återhämtning och självreflektion. Båda böcker behövs för att förstå hela bilden riktigt.